Startsida
naturhistoriska riksmuseets logga
Logotyp för pollenrapporten

Du är här:

Så gör vi prognoserna

Att mäta pollen är egentligen ganska enkelt. Att ställa en prognos kräver däremot mera kompetens. Duktiga pollenanalytiker kan känna igen pollen från mer än 30 vanliga artgrupper. Här ser du hur mätningarna går till och hur de förädlas till prognoser.

Pollen analyseras i mikroskop.

Pollen analyseras i mikroskop.

För att kunna göra prognoser måste pollenbiologen veta det aktuella pollen- och sporläget, det vill säga hur mycket pollen och sporer av en bestämd art som för ögonblicket finns i luften.

Vidare ingår att känna till förutsättningarna för de växt- och svamparter som ska ingå i prognosen samt hur långt de kommit i sin blomning.

Slutligen måste denna kunskap vägas samman med väderprognosen, där vindriktning, temperatur och nederbörd spelar en viktig roll. Att göra en pollen- och sporprognos är med andra ord en komplicerad process, där hänsyn ska tas till flera parametrar.

Att mäta pollen och sporer i luften

Det finns många sätt att mäta mängden av luftburna partiklar över en tidsperiod. Den metod som används på Palynologiska laboratoriet är standardiserad över hela Europa och stora delar av övriga världen.

I bildspelet nedan ser du hur vi gör pollenprognoser, från mätning av mängden pollen i luften till färdiga prognoser i media.

Burkard Seven day Recording Voulmetric Spore Trap.

Burkard Seven day Recording Voulmetric Spore Trap.

Metoden går ut på att samla pollen med en Burkard Seven Day Volumetric Spore Trap och sedan analysera och räkna dem i ett ljusmikroskop. Burkardfällan suger in en viss mängd luft per tidsenhet, cirka 10 liter per minut, genom en smal spalt på framsidan.

Bakom den smala spalten sitter en roterande trumma monterad. På ytan av denna fästs en klibbig tejp, så att eventuella partiklar som passerar in genom spalten fastnar på tejpen.

Trumman roterar med två millimeter per timme, och på så sätt fås en genomsnittlig bild av luftens innehåll av aerobiologiska partiklar.

Utrustning för preparatframställning.

Utrustning för preparatframställning.

Fällan töms varje morgon under pollensäsongen och trumman byts ut mot en ny trumma med oexponerad tejp. Den exponerade tejpen klipps sönder i 48 millimeter långa bitar som var och en representerar ett dygn, och placeras på ett objektglas. Därefter tillsätts ett färgämne och slutligen ett täckglas.

Studeras i 400 gångers förstoring

Preparatet studeras nu i mikroskop med 400 gångers förstoring. Pollen och sporer räknas till art och antal i stråk tvärsöver tejpen. Totalt 12 stråk per dygn - ett för varannan timme - räknas, varefter siffrorna adderas ihop till ett dygnsmedelvärde. Detta värde är alltså en siffra, och den anger mängden av ett visst pollen per kubikmeter i luften. Det är denna siffra som pollenbiologen bygger prognosen på.

Prognosen publiceras dagligen i dagspress, radio, text-TV och på webben, och kommer på så sätt det ständigt ökande antalet pollenallergiker till hjälp.

Titta på olika pollen

Bildspel om pollen från några olika växtgrupper i Sverige.

Sidan uppdaterad 2017-02-02
Sidan uppdaterad 2017-02-02