Nu är det dags att kika på hur gräsens blommor ser ut. Är alla gräs allergena? Sjunde delen av pollenskolan.
I Sverige finns över 150 arter av gräs fördelade på drygt 50 släkten, alla ingår i familjen gräsväxter - Poaceae. Blommorna sitter i sammansatta ax eller i vippor och är oftast tvåkönande. De flesta gräsblommor har tre ståndare och pistillens märken ser ut som små fjädrar och är vanligtvis två. Och som alla andra vindpollinerade växters blommor är de oansenliga men producerar mycket pollen.
Typiskt nog blommar inte alla dessa arter samtidigt vilket säkert varit att föredra, en intensiv men kort säsong istället för lång och utdragen. Gräspollensäsongen sträcker sig från mitten av maj ända till sent in på hösten. Ja, så länge det är barmark kan blommade gräs förekomma.
I Sverige är det ofta vårbrodd (Antoxanthum odoratum) som inleder grässäsongen. Strax därefter, ofta i mitten av maj börjar ängskavle blomma. Ängskavle (Alopecurus pratensis) producerar mycket pollen men luften är ofta fortfarande kall och spridningen av dess pollen är inte så effektiv, vilket medför att vi sällan uppmäter några högre halter. Näst på tur är hundäxing även det ett gräs som släpper mycket pollen sedan följer en mängd arter.
Ju mer värme desto fler gräsarter kommer igång. Varmare luft ökar luftomblandningen och för upp gräspollen i lufthavet och mängden gräspollen sprider sig längre bort från sin ursprungsplats.
Tiden kring midsommar brukar vara den mest besvärliga för gräsallergiker. Det är då de flesta av våra gräsarter inlett eller inleder sin blomning och också perioden med flest sammanhängande dagar med höga eller mycket höga halter. Pollenhalterna minskar sedan så sakteliga under juli och augusti då inte lika många arter blommar.
Runt midsommar inleder också gräset timotej (Phleum pratense) sin blomning. Kanske ett av de mest välkända gräsen och det gräs som vanligen ingår när man gör allergitest. Visar testet att man reagerar på pollen från timotej är man med största sannolikhet allergisk mot de flesta andra gräsarter som förekommer i Sverige.
Timotej ingår i underfamiljen Pooideae där de flesta av Sveriges gräsarter återfinns. Är man allergisk mot timotej är det som sagt högst sannolikt att man korsreagerar på de andra arterna i denna underfamilj då allergenerna liknar varandra.
I augusti blommar två senblommande gräsarter blåtåtel (Molinia caerulea) och vass (Phragmites australis). Släktskapsmässigt tillhör vass och blåtåtel underfamiljen Arundinoideae och är i stort sett de enda inhemska arterna som tillhör en annan underfamilj än den i Sverige vanliga Pooideae. Vass och blåtåtelns allergena betydelse är oklar.
Möjligheten är att de skiljer sig så pass mycket att vissa inte alls reagerar på dessa gräs eller å andra sidan vara mer allergiska mot pollen från blåtåtel och vass än exempelvis pollen från timotej.
Till gräsen hör även våra olika sädeslag, vete, råg, korn och havre. Många har kanske hört utrycket "rågen ryker". Varma dagar i juni syns ibland en dimma över rågfälten. Det är rågen som passar på att sprida sina pollen på ett explosionsartat sätt när vädret är torrt och soligt.
Gräsens frö är en nöt och det är många kulturväxter förutom våra fyra sädeslag som ingår i familjen gräsväxter (Poaceae). Några av de mest välkända och viktigaste är majs (Zea mays), ris (Oryza sativa), durra (Sorghum bicolor), sockerrör (Saccharum officinarum) och Hirs (Panicum miliaceum).