Åskvädersastma - ett nytt begrepp för många
Att man kan få en astmaattack under ett åskväder, även om man aldrig tidigare haft problem med astma är okänt för många, även för läkare, men en händelse i Australien 2016 gjorde att fenomenet uppmärksammades.
Blixt och åskväder. Foto av Pontus Kjellberg
Historia
Vi ska kanske börja med att säga att det är ovanligt att åskvädersastma leder till riktigt allvarliga problem och att det finns flera anledningar till att man kan känna sig tung och trött under ett åskväder. Vi tror inte det finns någon större anledning till oro om man bor i Sverige men nu när det är varmt och åskvädren drar fram tycker vi att det kan vara värt att uppmärksamma fenomenet.
Det har förekommit flera tillfällen då åskväder har följts av en stor ökning av patienter som sökt sig till sjukhus med svåra astmasymtom. Det hände bland annat i Birmingham 1987, London 1994 och Neapel 2004. Det var dock inte förrän under ett åskväder i Mellbourne 2016 som man förstod att orsaken kunde bero på pollenallergier.
Gräs
Den 21 november, 2016, upplevde Mellbourne, Australien, en period med ovanligt höga temperaturer. Termometern steg till över 35 grader och samtidigt hade väldigt höga halter av gräspollen, framför allt råg. Vid 17-tiden sjönk temperaturen snabbt till 20 grader och ett kraftigt åskväder startade. Nu började akuten få hundratals samtal från folk med andningssvårigheter och vid midnatt hade man fått 1326 samtal, så många att man fick slut på ambulanser vid 500. Samtalen fortsatte att komma in under natten och på morgonen hade man haft nästan 3500 fall som hade lagt in akut. Man räkna med att runt 10 000 personer drabbades så svårt att de uppsökte sjukvården för astmabesvär inom en kort tid efter åskvädret. Många av dessa hade aldrig tidigare haft problem med astma.
Orsak
Vad var det då som orsakade astmaattackerna? Man tror idag att det som händer är att pollen och kanske även allergena svampsporer kan spricka under extrema väderförhållanden, vilket släpper ut allergener och små bitar av pollen fritt i luften. Det är vad man tror hände i Mellbourne. Rågpollen, som man hade höga halter av under värmeböljan, är relativt stora och tränger därför oftast inte ned i lungorna men under åskvädret tror man att dessa bröts sönder och kraftigt ökade halten av små allergena partiklar.
Hur kan man skydda sig?
I Sverige har vi inte några allmänna rekommendationer för åtgärder under åskväder men Gennaro D'Amato som studerat fenomenet i Neapel, Italien, rekommenderar att man har med sig sin inhalator och bär mask om man ska gå ut under ett åskväder.
Blixtar